Ett seriöst försök till dikt. Klaga inte!

Gör det bara.
Bra, vänd din rygg.
Låt mig vara.
Det är väl på tiden att jag lär mig.

Att våga ju mer dagarna går,
Ett tecken på rädslan att mista
Det där varma, dit ingen kyla når
Det bubblande blir allt svagare.

Saknad efter känslan jag snart inte rymmer.
Det tysta skriket i mitt inre överröstar
Ilskan över mitt obetydliga beskymmer
Snälla, låt tiden gå.

Ditt ansikte, din doft, din smak, ditt namn.
Jag vill glömma allt,
Bli barn igen, somna i mammas famn.
Men jag är stor nu, står på egna ben.

Skäms över allt detta.
Jag, fullkomligt egoistisk,
Med ett ohälsosamt behov att berätta, 
Om det jag allra helst vill ha. 

Kommentarer
Postat av: jennie

wow, jag har aldrig läst en seriös (text höll jag påsäga, men det är ju fel) dikt av dig! Vad du är duktig! Mera sånt till folket! :)



Pusssss!

2009-06-18 @ 10:04:26
Postat av: sandra

wow

2009-06-18 @ 15:11:43
Postat av: Hanna

Jag klagar definitivt inte! Jag vill höra mer om det du allra helst vill ha och alla andra tankar som verkar bubbla inom dig. Åk inte utan att träffa mig okej!!! KRAMMMMM

2009-06-18 @ 18:45:36

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0