ELITNYTT

Det är kul när man laddar ner nya msn och så funkar det inte. :( Loggar in och sekunden efter så poppar det upp ett för alltid hatat fönster som vill felsöka och skicka felrapport. Sen dör msn MEN inte internet...jag behöver hjälp av nån datakunnig, jag gav upp redan innan jag gick en datakunskapskurs.

Om två veckor far jag med resten med Voltigelaget till Njurunda utanför Sundsvall för att tävla. Jag har ordnat boende på Näset. Ska jag vara ärlig är jag mest taggad på att åka dit. Trots att jag ska lämna över pengarna för sadeln. Allt jag sparat under ett år kommer att gå till det. Men man får väl några vuxenpoäng så jag kommer väl över det. DESSUTOM är det världens bästa sadel jag köper så det är värt varenda öre.

När vi repade idag frågade Sara vad klockan var. Lovisa sa att hon inte såg vad klockan var för den var för långt bort men kunde se bättre om hon gjorde ett litet hål med händerna och tittade genom det. Det sjukaste var att det faktiskt funkade. HAHA! Jag kanske ska ha med Lovisas "glasöga" i min engelskanovell. Jag skriver en parodi på Den lilla sjöjungfrun. Just nu struntar jag i om jag får dåligt betyg p.g.a. min oseriöshet och ett ex antal svordomar för den här novellen är det roligaste jag nånsin gjort i skolan.

Här är ett litet smakprov:

Not even to throw junk on her sisters could cheer her up today.  Just as she started to bump her head in to a wall in frustration she heard that someone had entered the room.

"Go away, this is my ship!" the little mermaid screamed out in a strange way. She sounded dangerous, like a man who was deeply disturbed. But she liked it. There was a short pause of silence. The little mermaid thought that whoever it was who visited her, that person had gone away really quickly, terrified. She laughed like a madman, pretending that she ruled the world. But suddenly, she was interrupted.

"Can you please stop screaming like a dangerous, deeply disturbed man?" a dark voice said, who reminded her of her granddads (who was very dead). The little mermaid stopped laughing and turned around slowly. In front of her there was a tall merman who was the ugliest one she had ever seen. His face didn't look like a face, more like a long dead coral reef.

"Oh my god you're ugly!" the little mermaid said without thinking.

"I know, my mother named me Coralface. I was named after my father since he was a coral reef." The coral merman answered.

The little mermaid took a good look on Coralfaces face and thought that it would be cool to have a coral reef in the face. Coralface looked at her like she looked at him and suddenly they both could feel something tickling on the inside.

"Well, why did you come here Coralface?" the little mermaid asked the ugly coral merman.

"I'm here because your father wants you to know the truth. You're a boy."       

HAHA hope you like it!

//Hanna Gyllengahm